ALMEDALSSPEKTAKLET

Under flera år har jag nu upplevt spektaklet med politikerveckan i Visby, den s k ”Almedalsveckan”.  Jag är verkligen inte imponerad av denna manifestation av det gigantiska avståndet mellan ”vanliga” människor och politiker och jag vämjes av denna orgie i politisk självgodhet och ryggdunkande.  Visst, det har en viss ekonomisk fördel för ön, men de mesta pengar som restauranger och andra drar in går förmodligen ifrån ön, eftersom det går till fastlandsbaserade ägare.  Och vore jag riksdagspolitiker eller regeringsmedlem skulle jag gå och gömma mig av skam för hur man har ställt till det med transporterna till ön.  Priserna är vidrigt höga, med en obefintlig service.  Men, det är ju sant, politikerna under Almedalsspektaklet behöver ju inte bekymra sig om priserna, eftersom de själva inte behöver betala (och tjänar så bra) och så slipper de ju möta ”vanliga” människor.  Sådana flyr ju fältet och istället intas staden av unga och gamla som utgör, eller strävar efter att bli en politisk elit, som aldrig behöver ställas öga mot öga med verkligheten eller de människor som de okunnigt och cyniskt gör om till siffror och statistik i riksdagsbeslut.  Ta t ex regeringens arbetslöshetspolitik.

Jag skulle vilja jämföra Almedalsspektaklet med medeltidens tornerspel.  Dessa var också ett forum för de mäktiga att visa upp sig på, tävla, stångas, äta, dricka, mingla, kopulera och markera hur mycket bättre de var än det ”simpla” folket – vilket, liksom under politikerveckan, var undanträngt.  Exakt samma fenomen gäller för Almedalsspektaklet.  En skillnad är dock, att under tornerspelen fanns inte en mängd propagandaseminarier som skulle gynna sig själva, sin ideologi, karriärer och annat med att göra ounderbyggda påståenden, hatfulla utfall eller härskartekniska utspel.  Okej, jag kan i ärlighetens namn inte påstå att alla seminarier måste vara på det viset, men de jag varit på har haft den karaktären.

En annan sak som jag har upptäckt under dessa Almedalsspektakel är, att politiker måste vara det mest historie- och kulturlösa folk som finns.  Under de år jag gått mina vandringar om ”Människornas Visby” och ”Sex i det forn- och medeltida Visby” har aldrig någonsin en politiker dykt upp.  Och jag har pratat med andra som förmedlar gotländsk historia som säger samma sak (ingen har sagt det motsatta).  Under snart 15 år har aldrig ens någon av de många politiker som har sommarhus på ön dykt upp på en av mina historiska vandringar (och jag kan med fog säga att de definitivt är bland de bästa).  Det är alltså uppenbart, att dessa elitmänniskor som kommer ner enbart för att ”glassa” och synas inte har ett dugg kulturhistoriskt intresse.  Man blir mörkrädd när man inser, att det är just dessa människor som sitter i riksdagen och beslutar om kultur- och fornminnesbevarande pengar. I en tråd på facebook föreslog någon att vi skulle låta politikerhydet stanna året om i Almedalen, men det tycker jag inte vore snällt.  Vad ont har gotlänningarna gjort för att ständigt behöva hysa dessa parasiter?  Skicka dem istället till Gotska sandön, som är obebodd, så stör de ingen.  Ja, visserligen har ön en unik natur, men när politikerhydet dött ut så kommer nog naturen att återställas ändå.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *