VAD HÄNDE EFTER EVA-MARREE?

Över ett år efter det myndighetsinitierade mordet på Eva-Marree Smith Kullander (Petite Jasemine) får jag ett meddelande från hennes mor som bland Eva-Marree’s efterlämnade saker funnit min bok, ”Samlag eller Salighet”.  ”Jag håller på att läsa din bok ’Samlag eller Salighet’ som jag hittade bland min dotters böcker när jag tömde hennes lägenhet. En bok jag fastnat totalt i och är helt fascinerad av.”  Det har lett till en närmre kommunikation och jag fick upp ögonen för den blogg som Eva-Marree’s mor driver.  Hon skriver till mig:  ”Jag lovade Eva att berätta hennes historia. Att tvingas avge ett sådant löfte: ’lova berätta allt när han mördat mig’ till sitt eget barn… att inse att hon utsatts för alla dessa grova övergrepp p g a att hon valde ett liv som hon trivdes med men som inte passade in…”

Kan ni sätta er in i hur det skulle vara att behöva avge ett sådant löfte!?  Jag kan förstå det ”intellektuellt”, men jag tror inte jag riktigt kan inse vidden av det.  I min egen text om mordet från förra sommaren skriver jag, ”Inte något enda media i landet har heller rapporterat om bakgrunden till denna tragedi, utan rapporterar bara politiskt korrekt att Eva Marree Smith Kullander har mördats.  Sannolikt kommer inte något media eller någon journalist ha ryggrad nog att belysa detta övergrepp på Jasemine och hennes barn.”  Bloggen som Eva-Marree’s mor driver bekräftar detta mitt förmodande.  Ingen journalist bryr sig om att skärskåda myndigheternas (socialens) agerande och alla vägrar att berätta de verkliga omständigheterna bakom mordet.  Eva-Marree’s mor för en fruktlös kamp mot en myndighet som först fick Eva-Marree att flytta ifrån den våldsamme fadern, men som sedan – när det gick upp för dem att hon arbetat med ett politiskt totalt inkorrekt yrke – plötsligt gav den olämplige fadern vårdnaden.  Det är samma myndighet som nu hos Evas barn vill försöka utplåna minnet av modern och förbjöd att de fick närvara vid urnsättningen av henne.  Samma myndighet som – trots Evas varningar – inte sa sig se några tecken på vad som skulle ske.

Vi talar nu om verklighetens Sverige.  Inte den fantasibild som bedrägliga politiker vill måla upp när de ska värva röster för att få fet lön, bra positioner och ingå i ett nätverk.  Inte det Sverige där journalistkåren slår sig för bröstet och inbillar sig ha ansvaret för att fostra människor ”rätt”, utan om det Sverige som hycklar, sopar under mattan och underlåter att ge människor hjälp, olika åsikter utrymme och som låter människor oförrättat lida.

Jag är stolt över min dotter” skriver Eva Marree’s mor till mig, och det har hon verkligen anledning att vara.  Hennes dotter kämpade för sexarbetares rättigheter, och till skillnad mot skrämselaktivister som Birgitta Ohlsson, Anne Jalakas eller organisationen Realstars så var Eva Marre en VERKLIG människorättskämpe – inte bara en som ville främja sin egen position.  Hon var en människa som gick sin egen väg trots att myndigheter och stigmatisering försökte straffa henne för hennes ”fel” yrkesval.  Och efter det mord som myndigheterna i allra högsta grad är medskyldiga till ignorerar och bortsorterar de Eva-Marree’s mor och vill utplåna barnens band med sina svenska släktingar.  Däremot får de ha kontakt med den våldsamme faderns släktingar.

I sådana lägen skäms jag stort över att vara svensk!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *