NÅGOT OM JUL

Idag är det julafton, alltså dagen före jul.  Det är ju lite märkligt att vi här uppe firar den som den viktigaste dagen i julen, med tanke på att i större delen av den ursprungligt katolskt kristna världen så är det juldagen som är den viktigaste – som Jeshua ben Pantéras födelsedag.  I andra riktningar firar man jul 6 eller 7 januari.

Ordet ”jul” är ett som är gemensamt för de äldsta germanska och keltiska språken och enligt Harald Hårfagres och Håkon Godes sagor inföll den vid ”haknatten” (d v s 13 december, årets mörkaste dag i den julianska kalendern).  Julen skulle drickas och ”Freys lek” skulle utövas (se närmare här).  Håkon Gode lät flytta julen till den tid då de kristna firade den (25 december) och det datumet beslutades om på ett kyrkomöte år 388 att det skulle vara Jeshuas födelsedag.  Anledningen till att just detta datum fixerades tros vara, att romarna 25 december firade en stor fest till solgudens ära, vilken inte prästerna lyckades få stopp på, så då var det mest praktiskt med en anpassning.  Om de ändå skulle festa var det bättre att de festade till Jeshuas ära än någon hednisk solgud.

Hur svårt kyrkan kunde ha det med att få slut på roliga fester syns t ex av Valborg, då våren firades in, majgreven kårades och ”dårarnas fest” firades. Festen var en direkt fortsättning på de antika floralierna, där natten till 1 maj var en natt av ohejdad liderlighet. I facklors sken dansade nakna skökor, beredda att ha sex med vem som helst närmast var som helst. Man åt, drack och knullade.  Samma datum firades Bona Deas pervigilium veneris (könsaktens heliga natt), då inga bojor fjättrade könsakten – särskilt inte äktenskapets bojor. Det dionysiska sexualruset släpptes loss. Ännu på 1400- och 1500-talet omvittnas 1 maj som en fest med stor sexuell lössläppthet, då skökorna gjorde sig goda förtjänster. Den måste därför bekämpas av gud och hans kristliga styrkor. Trots kyrkans ihärdiga försök att avskaffa festen så fortsatte den emellertid ändå, ända in på 1600-talet. Det enda man kunde göra var att försöka dämpa festen något. 1444 säger till exempel kapitlet i staden Sens angående firandet av densamma att de som önskar kopulera bör göra det utanför kyrkan.

Tursen vet om det inte var roligare förr.

Första gången postad december 2013.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *