SOM JOURNALIST BEHÖVER DU INTE BRY DIG OM VERKLIGHETEN ALLS

Nu har de sista skojarna från Almedalsveckan lämnat Visby.  Sist ut bland storskojarna var Stefan Lövén, men även småbedragarna har nu, tack och lov, dragit sin färde.  Det innebär också att PK-vaktstyrkan – i form av journalistkåren – inte har fokus på politik på Gotland längre (Gotland däremot har man aldrig fokus på) utan kan vända sitt intresse mot andra PK-jaktmarker.  En sådan är ju ständigt och jämt sexhandeln och vi fick ett tydligt exempel på kravlösheten när det gäller kunskap och kritiskt tänkande för några dagar sedan i ”Corren” (Östgötakorrespondenten).  Där har den gamle sossen Torbjörn Gustavsson en krönika där han skriver om ”sexhandel = slaveri”.  Politiskt korrekt så det förslår, men däremot finns det inte substans i något enda av det han påstår.

Torbjörn Gustavsson ser ju inte purung ut längre, så man tänker sig ju att han ska ha någon tradition av att ha underbyggda källor för det han påstår, att han nånstans på vägen ska ha fått en hint om kritiskt tänkande eller så, men inte då!  Bara dra på med alla möjliga fantasisiffror i sitt uppdrag som PK-väktare, moralpolis och skrämselaktivist.  Utan att blinka påstår han att sexhandel är slaveri och bygger på med alla floskler om fattiga kvinnor, barn och människohandel.  Utan att blinka presenterar han rena lögner (även om han förmodligen inte hittat på dem själv) som fakta.  140.000 kvinnor och barn påstås (med dubbla utropstecken) varje år komma till EU för att utnyttjas sexuellt.  Till Sverige, vill Gustavsson få oss att tro, är det varje år 500.

Tror karlen verkligen på det där själv eller försöker han lura oss avsiktligt?  Hur som helst så har han helt övergivit det gamla journalistiska kravet på kritiskt tänkande.  Som jag visar i min bok, ”Den kidnappade sanningen, myten om den gigantisk sextraffickingen” är det maximalt 3000 sextraffickingfall i hela världen registrerade varje år (och t o m BRÅ säger att mörkertal sannolikt inte existerar).  Till Sverige kommer i genomsnitt två ofrivilliga och tre frivilliga sextraffickingoffer (enbart det faktum att de är minderåriga karaktäriserar deras status, men de har självmant valt att åka hit för att tjäna pengar på sexhandel) varje år.  D v s att vi har drygt två tvingade offer i genomsnitt årligen – och det är väldigt långt ifrån 500.  Om siffran 500 skulle stämma så skulle vi ha en gigantiskt inkompetent poliskår i detta land, men vår poliskår är inte mindre kompetent än andra länders – som också har otroligt små mängder med sextraffickingoffer varje år.  Dessutom visar ett stort antal internationella undersökningar, att 94 procent av alla sexarbetare själva gör valet att inträda i sexarbete.  Man kan lugnt säga, att Torbjörn Gustavsson inte har en aning om vad han pratar om!  Karlen är fullständigt okunnig, och det är den nivån vi kräver av svenska journalister i vårt land idag.  Som journalist behöver du inte bry dig om verkligheten alls, det räcker med att vara politiskt korrekt och agera moralpolis, då kan du få göra vilka osanna påståenden som helst och komma undan med det!

Första gången postat juli 2013.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *